Första dagen på Kvarnfallet
En sen och kolmörk decemberkväll landade alpackorna på Kvarnfallet och fick tillbringa natten instängda i sina olika avdelningar i stallet.
Savannah kom till oss från Schweiz i september 2005. Den gången var hon den första som steg ur transporten och ledde inspektionen av sitt nya hem. Savannah har tagit på sig rollen som 'föreståndarinna' i alla avseenden och den här första morgonen på Kvarnfallet var det givetvis hon som steg först genom stalldörren när den öppnades. Vareviga dag sen hösten 2005 har hon varit på samma ställe och det var fullkomlig bestörtning i hennes uttryck under det att hon såg sig omkring. Allting var nytt.
Snabbt kom alla övriga ut och tätt tillsammans tillbringade de en lång stund med att bara titta.
Alpackor är de 'tittigaste' djur jag känner till.....och här tittades det i alla väderstreck.
När de till slut bestämt sig för att inget angrepp verkade vara troligt övergick försiktigheten till skutt och glad galopp.
När hingstarna släpptes ut för allra första gången kunde jag stå så jag kunde följa processen steg för steg. Våra två grupper med alpackahingstar hade slagits ihop till en så det är en stor grupp som ska ta sig ut genom den tillfälliga lilla dörren. Bilderna talar för sig själva. Pilpintu och Evolution är mest nyfikna och modiga.
Denn första som satte ned fötterna i den här östgötska hagen blev lille Leo.......han slank liksom förbi dom andra medan de tvekade.
Double click to edit
Försiktigt, försiktigt......titta.....och titta igen
Nu börjar det bli lite kul......men Leo ser skräckslagen ut samtidigt.
Fascinerande att se hur alpackor håller ihop som en enda 'kropp' när de känner sig osäkra
Till slut tog de sig en bra bit ut i hagen och blev mer bekväma och avslappnade med situationen. Idag, ett par månader senare, har både ston och hingstar landat här ordentligt och vardagen har infunnit sig igen.
Snön ligger fortfarande djup i slutet av februari och både alpackorna och jag ser fram emot att få se marken inunder.
Snön ligger fortfarande djup i slutet av februari och både alpackorna och jag ser fram emot att få se marken inunder.
Kusipacha Alpacka | kusipacha@telia.com