Alpacka Vardag
Kusipacha Alpacka
Att sköta sina alpackor är inte komplicerat eller svårt utan roligt och givande. Alpackans väsen har en mild och rogivande ton och oftast känner man sig som en ny människa efter att ha tillbringat tid med dem. Alpackor föredrar att du rör dig lugnt när du är ibland dem och blir stressade av hastiga, ryckiga rörelser och stressade människor. Ibland tycker jag nästan att de verkar ha sina känselnerver en bit utanför kroppen. Om man t ex klipper deras 'top knot' (den rufsiga tofsen mitt uppe på huvudet) för att den börjat skymma ögonen reagerar de till och med på de hårstrån som faller ner på nosryggen. Det är bra att ha i åtanke att alpackan är ett bytesdjur och har flykt som första instinkt precis som t ex hästen. Alla rörelser som liknar attack kommer att aktivera alpackans flyktinstinkt. Ju lugnare du rör dig och andas desto lugnare känner sig alpackan.
Alpackans behov
Efter en omfattande intervjuserie i hagen (inte riktigt sant) har vi kommit fram till alpackans viktigaste behov. Det mest grundläggande behovet är artfränder, dvs andra alpackor. Alpackor är utpräglade flockdjur och behöver vara allra minst två, helst tre tillsammans. Bland det mest stressande en alpacka kan uppleva är att bli skild från sin flock.... Därför är det lugnaste för alla att hanteringen... (tex veterinärbesök, nagelklippning, etc) av djuren sker gruppvis.
En stor del av alpackans dag handlar om att äta..... på sommaren mestadels ute på sitt bete och på vintern hö eller hösilage. Alpackans matsmältningssystem är kontruerat på ett vis som gör att den bör ha tillgång till grovfoder (dvs hö eller hösilage på vinterhalvåret och bete på sommaren) kontinuerligt att ätas när den behagar. Utfodring kommer senare som ett separat avsnitt.
Nytt, rent och friskt vatten varje dag är viktigt..... På vintern blir de flesta alpackor mycket tacksamma för ljummet vatten. Vintern är den tid på året när deras foder innehåller minst vätska och de behöver dricka mycket. Jag upptäckte i vintras att ett av våra ston plötsligt låg ner bredvid vattenkaret en eftermiddag. Ett ovanligt beteende och jag funderade lite..... fyllde på vattenkaret med varmt vatten och då reste hon sig, drack och gick därifrån. Jag hade sett till att vattnet var ljummet på morgonen men tiden och minusgraderna hade gjort sitt.
Alpackor älskar att vara utomhus men behöver skydd för vind, regn och snö. Stallet/vindskyddet behöver inte vara komplicerat men det kan vara smart att notera de vanligaste vindriktningarna där man bor och lägga öppningen mot det väderstreck där vinden kommer ifrån mest sällan. Halm att ligga på uppskattas, speciellt under vintern.
En stor del av alpackans dag handlar om att äta..... på sommaren mestadels ute på sitt bete och på vintern hö eller hösilage. Alpackans matsmältningssystem är kontruerat på ett vis som gör att den bör ha tillgång till grovfoder (dvs hö eller hösilage på vinterhalvåret och bete på sommaren) kontinuerligt att ätas när den behagar. Utfodring kommer senare som ett separat avsnitt.
Nytt, rent och friskt vatten varje dag är viktigt..... På vintern blir de flesta alpackor mycket tacksamma för ljummet vatten. Vintern är den tid på året när deras foder innehåller minst vätska och de behöver dricka mycket. Jag upptäckte i vintras att ett av våra ston plötsligt låg ner bredvid vattenkaret en eftermiddag. Ett ovanligt beteende och jag funderade lite..... fyllde på vattenkaret med varmt vatten och då reste hon sig, drack och gick därifrån. Jag hade sett till att vattnet var ljummet på morgonen men tiden och minusgraderna hade gjort sitt.
Alpackor älskar att vara utomhus men behöver skydd för vind, regn och snö. Stallet/vindskyddet behöver inte vara komplicerat men det kan vara smart att notera de vanligaste vindriktningarna där man bor och lägga öppningen mot det väderstreck där vinden kommer ifrån mest sällan. Halm att ligga på uppskattas, speciellt under vintern.
Alpackor uppskattar värme men behöver absolut tillgång till solid skugga på betet då sommardagar med en stekande sol från en molnfri himmel blir för mycket av det goda. Alpackor kan drabbas av värmestress och det första tecknet är snabb andning med vidgade näsborrar. I nästa steg börjar alpackan andas med öppen mun (och i värsta fall dregla och gå med stapplande steg). Har man en alpacka som beter sig så bör man kyla ner den omedelbart och det sker snabbast genom att duscha speciellt ben och undersida med hjälp av en trädgårdsslang och se till att flytta den till en skuggig plats. Har alpackan väl blivit väldigt varm bör man duscha den en god stund eftersom kroppstemperaturen börjat stiga och en kvick dusch räcker inte för att vända förloppet. Många alpackor uppskattar också att få framsidan på halsen duschad, duschar man på ullen ska man tänka på att få vattnet ända in till huden annars gör det inte mycket nytta.
Alpackor uppskattar att bli duschade när det är varmt utan att ha ådragit sig värmestress. De tycker om att ligga i grunt vatten som jätteankor så en grund alpackapool är ju en himla bra idé om man inte har tillgång till bäck eller dylikt. Vet att vissa alpackor i Hörby :-) njuter av att ha en vattenspridare på under varma dagar och då duschar alpackorna i egen regi.
Alpackor uppskattar att bli duschade när det är varmt utan att ha ådragit sig värmestress. De tycker om att ligga i grunt vatten som jätteankor så en grund alpackapool är ju en himla bra idé om man inte har tillgång till bäck eller dylikt. Vet att vissa alpackor i Hörby :-) njuter av att ha en vattenspridare på under varma dagar och då duschar alpackorna i egen regi.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Alpackor är lätta att hålla inhägnade och är inte alls rymningsbenägna. Vi använder stängsel med fårnät eller viltstängsel i underdelen och träribba överst. Nätet är till för att skydda alpackorna mot ev lösspringande hundar. Nu bor vi i Skåne och har inte björn, varg och lo runt knuten. Bor man i områden i Sverige med den typen av rovdjur behöver man rejälare stängsling och kan även få bidrag från Länsstyrelsen för att kunna sätta upp rovdjursstängsel så alpackorna kan beta tryggt. Att förflytta djuren mellan olika hagar och till stall kräver en viss planering och systematisk ordning. Vi har byggt en "raceway" med anslutning till hagarna och det gör det lättare att valla eller driva djuren dit vi önskar. Behandlingsfållor med in- och utsläppsmöjligheter åt olika håll är också till stor hjälp.
Att hålla betet rent är klokt. Dels begränsar man spridningen av inälvsparasiter vilket innebär att man kan minimera användningen av avmaskningspreparat. Hos hästar har man problem med resistens hos parasiterna p g a för frekvent användning av avmaskningsmedel. Rengör man betet innebär det också att alpackorna oftast fortsätter att använda de gamla "toaletterna" och på så vis blir det mer friskt gräs att beta. Alpackorna har ju för vana (det finns undantag) att använda gemensam toalett vilket gör mockningen lättare.
När vi fick fler djur under hösten 2006 kändes det verkligen att mockningen blev tidsödande. Vi hade sett en mirakelmaskin, Trafalgar Paddock Cleaner, hos en uppfödare i England och det visade sig att det fanns en agentur för maskinen i Danmark. Förutom att suga gödsel kan man suga upp i princip allt annat man kan hitta på också.... vatten.... löv. Ole på Söholm i Danmark vet ännu mer. Det är en stor vacuumsug och är lätt att hantera och att tömma. Ursprungligen har maskinerna utvecklats för hästhållning men fungerar lika bra för alpackaspillning även om det är blött och tungt och gräset är långt.
Rutinmässiga sysslor och hälsovård
Glädjande nog är alpackan ett friskt djur med få hälsoproblem. Den allra största tjänsten man kan göra sig själv och sina djur är att lära känna dem. Det enda sättet att göra detta är genom att iaktta alpackorna och så småningom få in i ryggraden vad som är normalt beteende och vad som är avvikande. En duktig "herde" oavsett djurslag utvecklar ett sällsynt känsligt öga för subtila avvikelser vilket kan betyda att eventuella problem upptäcks tidigt i processen. Att titta på toaletterna är också en god idé.... är avföringen normal .....
P g a ullen kan det vara svårt att avgöra vilket hull alpackan är i. Att regelbundet gå igenom djuren och antingen väga dem eller använda sig av "body scoring" är ett ovärderligt hjälpmedel. En alpacka som börjar förlora vikt kan göra det väldigt snabbt så det är viktigt att hålla sig uppdaterad så nödvändiga åtgärder kan vidtagas. En kategori som man behöver håller ett öga på i detta avseende är föl som avvänjts och tagits från sina mammor. Processen är en stor omställning i en liten alpackas liv, både fysiskt och emotionellt....... som en erfaren alpackauppfödare uttryckte det "avvänjningen är inte en händelse.... det är en process. Mer om detta i ett senare avsnitt.
Alpackan är ett partåigt hov/klövdjur med en läderliknande trampdyna som trampar lätt på jorden :-) De två "naglarna" på varje fot behöver klippas med jämna mellanrum.... varannan till var tredje månad. Det är stora individuella skillnader i hur fort naglarna växer. Naglarna klipps med en sekatör. På Spring Farm Alpacas websida (klicka på "About Alpacas" och sedan på "Toe Nail Trimming") finns en jättebra bildserie samt videosnuttar som visar hur nagelklippning går till på en alpacka som blivit van vid att få sina naglar klippta.
Den enda regelbunda vaccination som normalt ges till alpackor är mot clostridiumbakterier..... en familj bakterier som bl a inkluderar stelkramp.
Alpackan behöver tillskott av ADE-vitaminer under den mörka årstiden ... i t ex november, januari och mars. Normalt injiceras tillskottet. Selen kan också behöva ges som tillskott om vitamin/mineralfoder inte innehåller tillräckligt.
P g a ullen kan det vara svårt att avgöra vilket hull alpackan är i. Att regelbundet gå igenom djuren och antingen väga dem eller använda sig av "body scoring" är ett ovärderligt hjälpmedel. En alpacka som börjar förlora vikt kan göra det väldigt snabbt så det är viktigt att hålla sig uppdaterad så nödvändiga åtgärder kan vidtagas. En kategori som man behöver håller ett öga på i detta avseende är föl som avvänjts och tagits från sina mammor. Processen är en stor omställning i en liten alpackas liv, både fysiskt och emotionellt....... som en erfaren alpackauppfödare uttryckte det "avvänjningen är inte en händelse.... det är en process. Mer om detta i ett senare avsnitt.
Alpackan är ett partåigt hov/klövdjur med en läderliknande trampdyna som trampar lätt på jorden :-) De två "naglarna" på varje fot behöver klippas med jämna mellanrum.... varannan till var tredje månad. Det är stora individuella skillnader i hur fort naglarna växer. Naglarna klipps med en sekatör. På Spring Farm Alpacas websida (klicka på "About Alpacas" och sedan på "Toe Nail Trimming") finns en jättebra bildserie samt videosnuttar som visar hur nagelklippning går till på en alpacka som blivit van vid att få sina naglar klippta.
Den enda regelbunda vaccination som normalt ges till alpackor är mot clostridiumbakterier..... en familj bakterier som bl a inkluderar stelkramp.
Alpackan behöver tillskott av ADE-vitaminer under den mörka årstiden ... i t ex november, januari och mars. Normalt injiceras tillskottet. Selen kan också behöva ges som tillskott om vitamin/mineralfoder inte innehåller tillräckligt.
.jpg)
Kusipacha Alpacka | kusipacha@telia.com
