Kusipacha Alpacka
Vilken dag det blev (den 8 mars 2008) ..... helt overkligt egentligen att 82 alpackor samlades under samma tak och en hel dag ägnades åt bedömningar. Domare Nick Harrington Smith visste att vi såg utställningen även som en möjlighet att lära mer och han delade generöst med sig av sitt alpacka-kunnande. De flesta alpackorna tog sig lugnt och nyfiket genom den långa dagen och många rosetter och band delades ut.
Utställningen bedömdes efter färg (i ordningen grå, svart, brun, fawn och vit) och kön, ston och hingstar för sig. Färg/kön grupperna var uppdelade i 3 åldersgrupper.... t ex Grå ston juniorer, ungdjur och vuxna .... och först grundbedömdes varje åldersgrupp för sig och rosetter delades ut till plats 1 till 3. Domaren gav förstapris i en klass om han bedömde att kvaliteten motsvarade den valören. När en färg/kön grupp var färdigbedömd fick samtliga 1:a och 2:a pristagarna i åldersgrupperna komma tillbaka till championklassen i färg/kön klass. Effekten blir att det kan koras ett championsto och en championhingst av varje färg. Sammanlagt delades 10 championat och 6 reservchampionat ut.
Våra alpackor var glädjande framgångsrika och det lovar gott för framtiden.
Fawn-färgade ston
Klassen fawn-färgade juniorston var en 'stor' klass relativt sett med 9 deltagande stojuniorer. Livia fick 1:a pris och gick sedan vidare till att få sto-championatet i Fawn gruppen. Intressant är att samtliga tre rosetterna i Livias klass gick till Peruvian Principe döttrar
Livia föddes i slutet av juni 2007.... Milagros betyder mirakel. Hon fick namnet dels för att hon är ett sött litet mirakel men mest för att det är ett mirakel att födseln gick bra. Livias vackra mamma heter Minimaxine. Pappa är som sagt Peruvian Principe. Livias halvbror Kururu som numera bor hos och ägs av Bettina Persson fick championatet för svarta hingstar. Livia har en tät och finfibrig ull och ett mycket vackert huvud.
Kusipacha Livia Milagros
Fawn-färgade hingstar
Spring Farm Enzo
Enzo fick första-pris i fawn-färgade vuxna hingstar och blev sedan fawn hingst champion.
Enzo kom till oss i somras från Spring Farm Alpacas i England och är en viktig del av vår vidare avel. Desto roligare då att höra domarens mycket positiva omdömen om honom. Förutom den superba ullkvalitén är Enzo en exteriört mycket tilltalande alpacka med sunda rörelser och mycket elegant typ. Vi får de första fölen efter Enzo i sommar och det ska sannerligen bli spännande att se dem.
Vita hingstar
Kusipacha Pachacamac
1:a pris vita hingstar, vuxna, championat vita hingstar.
Pachacamac....... Viggo till vardags.... är den första alpackan som föddes hos oss....... en råkall decemberdag 2005. På bilderna nedanför är han 4 dagar, 4 veckor resp 4 månader gammal och hans vackra huvudtyp, kraftiga benstomme och kolossalt sunda exteriör (raka fina framben och välvinklade bakställ) finns där från allra första början. Också lätt att se att han har fantastisk ullväxt ända ner på tårna. Viggo är son till Maya som var betäckt med för oss okänd hingst i Peru när hon kom till oss på hösten 2005.
Viggo har tät, fin och väldigt lång ull och det gör att han i 'fullullat' tillstånd ser fascinerande kompakt ut......... jag ska sätta in bilder på honom som efter klippningen så får ni se hur mycket av honom som faktiskt är ull.
Viggo ska börja 'arbeta' i sommar och jag tror att han kommer att få mycket intressanta barn vad det lider
Vita ston
Maya
1:a pris vita vuxna ston, championat vita ston
Maya fyller 5 i år och kom till oss 2005. Hon är både vacker att se på och har en fantastiskt tät ull...... en ljuvlig varelse att umgås med också...... mycket mild och rar. Maya och hennes kompis Cajsa (Missy) är bäst på att vara sist till allting..... de har sällan bråttom.
Maya är mamma till Viggo och Samay. I sommar väntar hon Enzo's föl och den kombinationen känns hur spännande som helst.......
Bästa Exteriör
Kusipacha Pachacamac
Det fanns en extraklass 'gömd' i utställningen som ingen kunde anmäla sig till men som alla alpackor ändå deltog i. Klassen var domarens förslag och syftet var egentligen en påminnelse om att inte bli 'enögd' i alpacka aveln och fokusera för mycket på en enda egenskap..... t ex så finfibrig ull som möjligt. En sund exteriör är grunden till resten. I denna klass räknades inte ullkvalitén så mycket som 'the phenotype' vilket översätts ungefär till exteriör.
Domaren nominerade alpackor till Bästa Exteriörklassen under grundbedömningen av de ordinarie klasserna.
När samtliga klasser var bedömda fick de nominerade komma tillbaka i ringen och Viggo tilldelades priset för 'Bästa Exterör'. Imponerande att både bli vit championhingst och att vinna 'Bästa Exteriör' .... Det betyder ju faktiskt att både hans ullegenskaper och hans exteriöra egenskaper håller hög klass........... och som sagt..... det ska bli mycket intressant att få se hans barn ...... och bli varse vad han för vidare till sin avkomma. Jag ser då fram emot att få se en hel hop Viggoglyttar...... för får dom någonting av Viggos och hans mammas gudomliga sätt så är det en fröjd....... och får jag gissa tror jag de blir vackra och ulliga med :-)
Priset i den här klassen var en hel pall med lusern och den hamnade hos en alpacka som vet att uppskatta dylika gåvor.
Best In Show
När samtliga klasser blivit bedömda och dagen blivit sen var det dags för alla djur som erhållit championat att åter infinna sig i ringen.......... Dags för domaren att välja ut sin Supreme Champion....... och kan man tänka sig ....... han valde Maya ..... till den, i hans tycke, bästa alpackan på hela utställningen.
Maya tog det hela med ro och blev allra gladast när hon efter en lång, lång dag återvände till sin hage och sin flock igen.
Att få gratulera alpackor härifrån som flyttat till nya fantastiska hem känns extra roligt.....
Grattis, grattis söta, rara Madonna med matte och husse Margaretha och Jan-Inge Stenström.
Madonna blev Reserv Champion bland Fawn-färgade ston...... och hon är verkligen en riktig liten pudding.
...... och ett lika jättestort grattis till Kururu .... en av matte Bettina Perssons stjärngossar :-)
Kururu fick det Svarta Hingst Championatet .... och han är likaledes en riktig liten pudding och halvbror till Livia som också fick ett championat.
Mest av allt håller han av sin matte Bettina
Jag fortsätter outtröttligt med lite fler resultat för andra av våra deltagande alpackor. Det vimlar ju inte precis av alpackautställningar i Sverige så lika bra att ta tillfället i akt och frossa lite. Personligen tycker jag det är fantastiskt att få ett tränat öga (Nick Harrington-Smith) att ge sin syn på våra 'svenska' alpackor.
Pilpintu är en högvarvig silvergrå hingst som snart fyller två år. Att han är snygg och har en kolossal utstrålning kan vem som helst se. Hans ull är tät, finfibrig, mycket mjuk och lång.
Pilpintu var ensam i sin klass..... grå unghingstar och han fick inte ett första pris ... domaren valde att ge honom ett andrapris.
Hugaligen .... hur kan det bli så? Joo... Pilpintu har nämligen ett blått 'speck' i varje öga. Han är inte blåögd men har som ett stänk av blå opal i varje öga. Helt blåögda alpackor kan vara döva..... därför anses blåögdheten inte önskvärd. I sin bedömning av hingstarna tänker domaren nog i mycket hög grad på konsekvenser av avel eftersom en hingst kan bli upphov till så väldigt många fler avkommor under en livstid än ett sto kan. Att dela ut ett andrapris till ett djur som är ensam i en klass är en definitiv varningsklocka. Man behöver ta ställning till vilken/vilka defekter/fel som föranlett domarens omdöme och om det är egenskaper man tycker bör föras vidare.
Skall Pilpintu överhuvud taget användas i avel bör det vara med absolut solidfärgade ston (inga vita tecken). Om vita tecken finns hos båda föräldradjuren anses det skapa en viss procents chans att få blåögda vita alpackor. Pilpintu själv är ett resultat av en grå/grå kombination.
Lilla Benazir (fast egentligen mycket stor och välväxt för sin ålder) fick ett mycket hedrande andrapris i den stora klassen fawn-färgade ston, juniorer. Benazir kom tvåa efter sin halvsyster Livia och en annan halvsyster som bor hos Maya Alpacka blev trea
Benazir är dotter till Feliksa.
Lilla Léonie (och här stämmer lilla) är ett av de yngsta fölen från sommaren 2007 och hon blev tvåa i sin klass.
Mamma heter Uma och pappa Peruvian Hector
Rosa Louise deltog också i den stora gruppen av fawn-färgade junior-ston.... Hon placerades på fjärdeplats (ingen rosett) efter de tre Peruvian Principe döttrarna.... bra gjort
Det som skar i mitt hjärta var dock att Rosa nog var den av våra alpackor som fick den obehagligaste upplevelsen av utställningen. Under hela grimträningsperioden, och den var väl tilltagen, var Rosa vårt lilla ljus. Hon lärde sig fort och spatserade omkring med sin otroliga hållning.... totalt självklar och trygg i sin vanda miljö. Väl inne i ringen under utställning blev hon rädd....... liknade mer panikångest än något annat. Hon var totalt stressad, det var outhärdligt att se henne. Väl ute ur ringen återhämtade hon sig men jag höll ögonen ordentligt på henne en vecka efter utställningen. Vi har våra kvällsmöten Rosa och jag..... då ska hon äta lusern ur handen en stund och hon har inte visat annat än att allt är som vanligt igen. Det fanns alpackor jag var lite orolig för inför utställningen....... som visade sig ta det hela med upphöjd ro.... Rosa var den jag trodde skulle klara det hela galant.... jag hoppas jag aldrig blir arrogant nog att tro att jag har allt helt klart för mig.
Det regnade inte kvällen och natten före utställningen men luften var så fuktig att det kändes som att andas vatten. När vi lastade alpackorna på morgonen var alla jätteblöta. Så synd..... för en fluffig torr alpacka ser mycket bättre ut på en utställning. Värst av alla såg vår egen lille packagris ut....... Anjin San. Ser han inte ut som en vandrande lövhög så har han rullat sig i lera eller är full med halm. Hans förstaårsull är väldigt lång och finfibrig och det verkar som om allt fastnar i den. Anjin San var mer svart än vit och hopplöst blöt över hela ryggen halsen och huvudet.
Klassen vita juniorhingstar var också en stor klass med 9 deltagande alpackor. Trots sin grislook fick Anjin San förstapriset....... han har en särdeles fin, tät och organiserad ull med crimp längs hela fiberlängden. Av de föl vi väntade i somras var jag mest nyfiken på det som blevAnjin San. Hans mamma Missy var betäckt med en peruansk hingst vid namn Salvador som i mina ögon är absolut vacker samt har fantastiskt finfibrig ull. Jag älskar Anjin Sans huvudtyp ...... lite kobent är han dock. Personlighet har han i stora lass.... vi får se hur han växer till sig.
Samay, som betyder ungefär 'klarögd själ' är just precis det och mitt hjärta smälter varje gång jag möter hans blick. Son till Maya och lika behaglig i sättet. Pappa heter Pepito. Samay deltog också i vita juniorhingst klassen....... och blev placerad som fyra. Fick mycket beröm för sin exteriör.
Det finns ett par till att lägga till men det gör jag kanske senare.
Ett stor tack från mig och packorna till Maria, Pia, Tessie och Matilda som visade alla djuren
.......och ett stort varmt grattis till Bessie med sin otroligt vackra färg som fick 1:a pris i sin klass. Husse och matte Ulf och Bitte Åberg visade att med gott om tålamod kan man även träna envisa alpackadamer i mogen ålder att gå i grimma.
8 mars 2008 Alpackaföreningens Premiärutställning
Kusipacha Alpacka | kusipacha@telia.com