Årets intensivaste evenemang... klippningen .... är över. Allt gick bra och plötsligt tar 35 djur nästan ingen plats alls. Alpackor är så små under all den där ullen och under tiden som nyklippta ser de ut som små tunna streck i hagen.
Heiko Möller (klipparen) använder sig av ett klippbord och alpackan 'monteras' med bordsskivan i lodrät position. När djuret spänts fast svängs skivan upp i klippläge. En person (Maria) står hela tiden och håller alpackans huvud. Ingbritt klipper naglar och Karin sorterar ull. Maya som blir klippt här tar det ganska lugnt ... hon har haft det varmt de senaste veckorna med all sin ull i Skånes rekordvarma vår.
Heiko klipper lugnt och tryggt. Feliksa som klipps här är nästan färdig. Ullen sorteras under klippningen..... Heiko börjar med att klippa sadelullen på ena sidan och fortsätter sedan med ullen från bakdel, front och hals. Alpackan vänds försiktigt på bordet och samma procedur upprepas på sida 2. Sist putsas svans, ben och huvud. Sadelullen är som regel den finaste och sorteras för sig. Skickar man in ull för analys tas provet oftast från sidan på sadelullen. Ullen från bakdel och front och hals innehåller ofta fler täckhår som är grövre och glatta och sorteras därför för sig
Klippningen är ett utmärkt tillfälle att se över djuren ordentligt. Heiko kan även fila ned tänder som blivit för långa. Naglarna är också lättare att klippa när man har alpackan på bordet.
Ingbritt och Karin lyssnar på Gustafs (hunden) synpunkter under en kort rast i arbetet
Heiko på väg till en välbehövlig lunch. Att klippa kräver koncentration och fokus hela tiden. Djuren kan sprattla till och då måste man vara med annars kan de skadas av de vassa klippskären. Dag 1 började vi klippa klockan 7 på morgonen och Heiko klippte 22 djur. Vet inte hur länge vi höll på.... alla var för trötta för att ens titta på klockan vid det laget. Att få slänga sig i sängen var det enda som kändes riktigt viktigt.... för att vara i form till klockan 7 nästa morgon och fortsätta klippa. Heiko måste verkligen vara morgonpigg :-)
Några tunna streck i hagen
Beatas sommarlook.
Fyra nyklippta grabbar. Det enda som kändes lite tråkigt  var att efter det otroligt varma vädret i vår blev det kyligt och regnigt precis i samband med klippningen. Alpackorna blir frusna efter klippningen och i regn och blåst är det viktigt att de kan komma i skydd. De behöver äta mer för eftersom det går åt mer energi för att hålla värmen
Regn på väg igen så det var bäst att ta hem de nyklippta till stallet.
.....och plötsligt är de så små att de kan går hur många som helst i bredd på bron
Alpackorna har en liten process efter klippningen för att etablera vem som är vem ...... varje nyklippt alpacka blir skärskådad och luktad på för att reda ut begreppen. Rudolf (ej med på bilden) fick bittert erfara hur sur hans egen halvbror Kututu blev när han trodde nyklippte Rudolf var en utböling som inte hörde till flocken.
Kusipacha Alpacas  www.kusipaco.com